studielån

Her har flest søkt om sletting av studiegjeld

I to vestlandskommunar har om lag éin av ti innbyggarar søkt om å få sletta studiegjeld i Lånekassen.

Førdefjorden med gårder langs fjorden og Engebøfjellet i bakgrunnen en overskyet dag
Vevring er ei av bygdene i Sunnfjord kommune, der nesten 2200 innbyggarar har søkt om å få sletta gjeld frå Lånekassen.
Publisert

Lånekundar busette i 189 distriktskommunar kan søke om å få sletta inntil 25.000 kroner i året gjennom den nye distriktsordninga, som vart gjeldande frå 1. januar 2026. Om lag 50.000 har så langt søkt.

Men fordelinga mellom kommunane spriker.

På topp ligg kommunane Sogndal og Sunnfjord i Vestland. Her har rundt éin av ti innbyggarar søkt om å få sletta gjeld.

For den største av dei to kommunane, Sunnfjord, med i overkant av 22.000 innbyggarar, har om lag éin av fem i yrkesaktiv alder søkt. Totalt har 2.184 innbyggarar i Sunnfjord søkt per 27. mars 2026.

Mest i vest

Fem av dei ti kommunane med høgast prosentdel søkarar er vestlandskommunar. To er i Lofoten (Vågan og Vestvågøy), éin i Trøndelag (Ørland), éin i Møre og Romsdal (Hustadvika) og éin i Troms (Senja).

I den andre enden finn vi kommunane Nissedal, Aure og Hjelmeland, alle relativt små kommunar.

I Nissedal har 67 søkt — det er 4,5 prosent av innbyggarane, den lågaste andelen blant dei nye distriktskommunane (kommunane i Finnmark og Nord-Troms, som frå før er omfatta av ei eiga ordning, er ikkje rekna med her).

820 millionar

Tiltaket var ei fanesak for Senterpartiet og vart lansert medan partiet sat i regjering med Arbeidarpartiet.

Om lag 820 millionar kroner er så langt blitt ettergitt gjennom den nye distriktsordninga, medan rundt 55 millionar kroner er sletta i den såkalla tiltakssona, som omfattar Finnmark og Nord-Troms.

Lengst nord i landet kan låntakarar som bur og jobbar i Finnmark og Nord-Troms få inntil 60.000 kroner sletta årleg. For begge ordningar må ein bu i ein godkjend kommune i ei oppteningsperiode på 12 samanhengande månader.

Powered by Labrador CMS